Våren är här

Båtarna sätts i sjön och alla som får sitt levebröd från turistnäringen arbetar intensivt för att bli färdiga med reparationer och förbättringar inför den nya säsongen. Så är det nu och så har det varit i långa tider.

Påsken brukar vara skiljelinjen mellan vinterhalvårets återhämtning och vardagslunk och sommarens allt snabbare puls, som kulminerar i juli för att sedan mattas av mot hösten. Vi som bor och lever här hela året uppskattar ofta de övriga elva månaderna mest, inte därför att vi har något emot turister, utan för att det är så att varje tid på året har så mycket att erbjuda. Havet erbjuder ständigt nya vyer och är vackert oavsett väderlek.

Låt oss bjuda på ett recept ur Fisk- & skaldjursantologin

 

Evert Taubes Monsunsoppa

4 personer

2 kg hel västerhavstorsk
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 knippa persilja
1 knippa dill
1 lagerblad
1 tsk timjan
1 tsk vitpepparkorn
salt
3 potatisar i skivor
1/2 kg blåmusslor
2 morötter
2 äggulor
1 dl vispgrädde
1 knippa gräslök

Filéa fisken. Lägg ben och huvud i kallt vatten tillsammans med lök skuren i skivor, vitlök, persilje- och dillstjälkar, lagerblad, timjan, vitpeppar och salt samt den skalade skivade potatisen. Låt alltsammans koka 15-20 minuter. Lyft upp fiskskrovet och passera resten genom en sil. Tack vare potatisen blir soppan något simmig. Koka de väl rengjorda musslorna i lite av soppan – bara tills de har öppnat sig – och lägg på ett fat vid sidan. Skala och skiva morötterna i tunna skivor. Koka dessa i lite vatten med en klick smör. Skär fiskfiléerna i 3-4 cm stora bitar. Blanda grädde och äggulor och häll ner blandningen i soppan under vispning. Lägg i fiskbitarna och låt sjuda – inte koka. Tillsätt musslorna och morötterna. Smaka av med salt och peppar, vid serveringen strör man över hackad gräslök dill och persilja.

Sjung gärna under tillagningen! Evert serverade soppan med vin, vitt bröd och ost, gärna ombord på sin Koster.

Snart!

Nu är det på gång – på riktigt! Under hösten 2014 kommer uppföljaren till Sista resan att ges ut.

Mats Källblad har skickat mig senaste förslaget på omslaget i akvarell. Läs mer

Tiden går….

Det är höst igen och nya tag med både nya och gamla projekt. Under året som gått sedan jag började med mitt filmmanus utifrån Hilmaböckerna, så syns det inte att jag gjort något. Men egentligen har jag arbetat hela tiden med skrivandet i olika former – det är bara resultaten som uteblir. Det gäller att trampa vatten och hålla sig flytande, inte tappa modet utan sträva på.

Under våren samarbetade jag med en ung filmstuderande – vårt gemensamma manus har en annan utgångspunkt än mitt första manusförsök. Ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig. Under sommaren fick vi återkoppling från två läsare som vi litar på.

Förra veckan, i samband med Bokmässan, träffade jag Mats Källblad och lämnade ifrån mig en “dummy” på Bortom Europavägen – vi får se var detta landar någonstans.

Tillbaka i hösten

Två veckor i Aten gick jättefort. Samtidigt hade jag en fantastisk fin tid där och skrev intensivt alla tider på dygnet. Arianes hus på Drakougatan var ett fantastiskt ställe att bo på. Bara några minuters promenad till Akropolis och till toppen på Filippposkullen – så varje dag gick jag ett par promenader. Tog mig också tid att turista och känna på folklivet. Det är inte enkelt för vanligt folk i Grekland just nu, många butiker har slagit igen, varje dag demonstrerade någon grupp, nya slagord dök upp på murarna hela tiden, tyvärr kan jag inte grekiska, men ibland fanns det slagord på engelska. “Fascism är ingen lösning”, “Kapitalismen kväver oss”. “Vi är EU:s slavar” och liknande. Mycket tid tillbringades på takterassen på Arianes hus, det var där jag upptäckte att jag bodde granne med Mikis Theodorakis, min idol. Jag fick till och med se honom några gånger, när han åkte i sin glashiss, på utsidan sitt hus.
Med mig hem har jag ett skelett till ett filmmanus utifrån mina Hilmaböcker – betydligt mer än jag hade hoppats på – men arbetet fortsätter.
Nu väntar bokmässan, mitt förlag Rio Kulturkooperativ har en egen monter, A03:50, med fokus på Agneta Ekman Wingates bok Bryt skam, som vi gav ut på förlaget i våras. Det ska bli spännande att jobba på mässan igen.

Sommaren är kort – det mesta regnar bort…

men ändå hann vi med en hel del roligt.
Härlig motorcykelåkning på grusvägarna runt Säfsen.
Tantorkestern åkte till Orsa i hyrd orkesterbuss och deltog i den tredje yran. Väldigt roligt… detta lever vi på länge.
Semester på Dalslands kanal och i de dalsländska sjöarna. Vår lilla segelbåt fungerade utmärkt och höll tätt för vätan från alla håll, den nya rullfocken var toppenbra, vi träffade trevliga människor och toppade upp med ett lyxdygn på Baldersnäs.

Mot Sherwoodskogen…. nej Aten var det visst

I september åker jag till Aten för att jobba med mitt filmmanus byggt på Hilmaböckerna. Jag har fått ett stipendium på två veckor i Adriane Wahlgrens gästhus (hoppas jag minns namnet rätt)…

Funderar på att tågluffa dit – jag är ju numera pensionär och det finns tågluffarkort för sådana, det skulle i så fall bli premiär för mig. När mina yngre systrar tågluffade på sjuttiotalet var jag redan för gammal. Men nu är rollerna omvända.

Jag är väldigt spänd på hur livet kommer att gestalta sig i Grekland i höst, har de månne euron kvar?

Bortom europavägen

Häromdagen fick jag de första skisserna från Mats Källblad, tecknaren och illustratören som jag samarbetar med. Tillsammans håller vi på att skapa en ny bok om livet och motorcykelåkning. Den förra kom 2006 och hette Sista resan. Den fick otroligt mycket uppmärksamhet och nu är det både med bävan och stor skrivlust som jag håller på med en ny bok i samma anda. På mc-mässan i Göteborg i början av året träffas vi och pratade bok. Sedan skickade jag mina texter och nu kommer några skisser.

Kul – direkt såg jag vilka texter han illustrerat! Dessutom ser jag ut som han har tecknat mig… detta lovar gott.

Funderar över om vi kan trycka i färg denna gång, Mats har börjat med akvareller. Det känns så oemotståndligt motsägelsefullt att skildra motorcykelvärlden i akvarellform. Detta måste prövas!