Sommaren är här, båten är sjösatt och sidovagnsmotorcykeln har redan kommit till användning för några fina vårturer. Den här tiden på året är livet som bäst – fullt med förhoppningar och förväntningar! Våra ukrainska vänner har nu varit hos oss ett år och en vardag har tagit form där de ser Krossekärr som sitt andra ”hem”. Vi hoppas alla att kriget i Ukraina snart ska ta slut, men livet måste gå vidare här oavsett vad som händer där.
Min distanskurs i bokbinderi har tagit slut, men jag fortsätter träna på de olika kursmomenten. De kunskaper jag tillägnat mig kommer jag att visa upp på hantverkshuset Lockfågeln i Grebbestad under vecka 30. Då presenteras text&BILD Krossekärr i en utställning som vi gett namnet ”Utställning på fyra B-en”. Tommy och jag kommer då att visa Bilder, Böcker, Bokbinderi och Biprodukter (t ex honungsprovning). Välkomna att besöka oss!

Sitter här och begrundar vad som hänt sedan senaste krönikan skrevs. Krig i vårt närområde… vem hade trott det? Vi välkomnade en ukrainsk familj, mamma, pappa och tre barn mellan 14 och 7 år, till vårt hem i Krossekärr i mitten på maj. Deras första fråga var om de fick stanna över sommaren tills de kunde åka hem igen. Vi lovade att de får stanna så länge de vill, nu förbereder de sitt första julfirande i exil och har redan tagit in en julgran! Nu drömmer de om att återvända när våren kommer, vi får hoppas det blir möjligt.

Bokbindarkursen på distans, på Leksands folkhögskola, pågår och närmar sig terminsslut. Jag hopppas på en fortsättning till våren, men allt är ännu skrivet i stjärnorna! Det har varit en lärorik och nyttig kurs på många sätt. Visst är det märkligt att ju mer man lär sig, desto mer inse man att man inte kan. Framförallt har jag skaffat mig kunskaper som gör att jag kan fortsätta arbeta med bokbinderi på min egen kammare.

Nu har vi knåpat ihop vår tionde och sista Krossekärrskalender – ute till försäljning just nu!

God Jul och Gott Nytt 2023
önskar
Ingegerd och Tommy

Eller ännu hellre, tänd många ljus i vintermörkret. Elda en brasa och andas lugnt!
Krossekärrskalendern 2022 är färdig och säljer för fullt. Nästa år är det tio år sedan vi skapade den första kalendern, som en bieffekt av alla vackra foton Tommy hade tagit och vårt arbete med Fisk- och skaldjursantologin som vi gjorde till Kosterhavets nationalparks invigning 2009-09-09. Nästa års Krossekärrskalender blir alltså den tionde och också den sista vi gör. Allt har en början och ett slut!

Skrivandet under pandemiåren har varit på sparlåga. Det jag har åstadkommit är några krönikor till MCM Classic och ett reportage om min gamla elev Ulf ”Skutt” Nylén som sadlat om från dragracingföraren till ”dödsryttare”. Han har köpt en gammal motorcirkus-tunna,  som nu i renoverat skick finns i trädgården bakom hans bostad. Vi kommer att fortsätta följa och rapportera om hans utveckling från ”rookie” till fullfjädrad akrobat.

Under det kommande året hoppas jag kunna bygga på mina kunskaper i bokbinderi. Har just anmält mig för kurs på Leksands folkhögskola. Det ligger också ett nytt ”Hilma”-projekt och skvalpar i bakhuvudet, får se hur många år det har innan jag lyckas fästa det på papper. Som sagt, det gäller att hålla hoppets låga brinnande!

Tryckfels-Nisse har drabbat oss! I årets Krossekärrskalender har midsommarhelgen hamnat en vecka för tidigt. Vi ber tusen gånger om ursäkt för detta!

Nordbloms tryckeri är bedrövade över fadäsen, den beror på att en färdig kalendermapp användes som innehöll den här felaktigheten.

ÄN EN GÅNG – VI BER TUSEN GÅNGER OM URSÄKT!

Gustav Öberg 

7 januari 1926 – 31 december 2015

Berättelser från småbrukens tid i Nordhalland, om emigration, återkomst och känslan av att inte passa in.

Gustav blir en till Sverige invandrad pojke som påbörjar en klassresa präglad av hans uppväxtmiljöer: Om somrarna i Halland i morföräldrarnas småbrukarhem och om vintrarna i Stockholm i närheten av faderns borgerliga släkt.

Bokens baksidestext:

Hörnstenar i Gustav Öbergs liv (han föddes 1926) är barndomen på Chicagos guldkust, uppväxten på det rika Östermalm och i det fattiga Nordhalland och en lång gärning som kamplysten lärare och lärarutbildare. Drivkraften i detta envisa och långa yrkesliv är kärlek till teater och konst och en stark och oförfalskad tro på litteraturen och berättanden som bästa sättet att se och förstå sig själv  och andra. I den här boken,  som är en blandning av lokalhistoria och skönlitteratur, blir skrivandet – och en serie unika foton – till en kärleksförklaring till livet och människorna på gården Skaraberg i Frillesås under det avlägsna 1930-talet – en tid som trots allt ligger oss närmare än vi ibland vill tro.

Ola Friholts diktsamling

SYNVÄNDA
Rytmiska texter med omvänt perspektiv

Utgiven på Förlag Irene Publishing 2017.

Författaren är uppvuxen i fiskeläget Stocken på Orust. Efter några år som språklärare på 70-talet hoppade Ola av och blev volontär i slummen i södra Indien och i Bangladesh. Det har blivit ett livslångt solidaritetsengagemang som har tagit sig uttryck i såväl i praktiskt arbete som skrivande och föreläsningar. Ola är tillsammans med sin fru Erni är aktiva i Fredsrörelsen på Orust.
Uppfödd med berättande vers har han gett ut sina politiska dikter till stor del på femfotad blankvers och rimmad jambisk vers. 2012 kom hans första diktsamling  ”I det som synes ske. Om demokratiernas arv i det tjugoförsta seklet”. Den följdes av ”Mot maktens språk” och ”Rasismens rötter. Om självgodhetens kultur”.

SYNVÄNDA är en synnerligen aktuell bok skriven på ett elegant språk, starkt samhällskritiskt och med ett starkt underliggande allvar. Den lämpar sig, precis som sina föregångare, mycket väl för högläsning och omläsning.

Under de närmaste månaderna utvecklar vi hemsidan krossekarr.se så att den blir mer intressant och besöksvärd. Bland annat utökas butiken med ”böcker som överskrider gränser”.

Först ut är Lars Hansson med boken ”Flykten till Sverige 1940-45. Den utkom på förlaget Irene  Publishing i början av december 2020. Boken handlar om flyktingarna som tog sig över gränsen från Norge in i Bohuslän, Dalsland och Värmland. Författaren och historikern Lars Hansson har grävt i arkiven och hittat tidigare ej publicerat material. Han disputerade med  avhandlingen Vid gränsen. Mottagningen av flyktingar från Norge 1940–1945 den18 januari 2019, på Göteborgs universitet. 

Nu kommer hans bok ”Flykten till Sverige 1940-45 där han på ett fängslande och lättillgängligt sätt berättar om ett antal människoöden i den här delvis bortglömda historien om en flyktingmottagning som omfattade över 70 000 civila och militära. Om hur det var landsfiskalerna vid gränsen som svarade för mottagandet och hur slumpen avgjorde om flykten skulle lyckas eller ej beroende på myndighetspersonens tyskvänlighet. Ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades direkt vid gränsen. Detta ledde ofta till att flyktingarna fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger. För de avvisade desertörerna blev straffen också stränga: arkebusering, tukthus eller straffkompani på östfronten, berättar Lars Hansson . Han visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt ändrades från stor restriktivitet i början av kriget till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.

– Läs Lars Hanssons bok – den berättar en viktig del av vår historia. 

I denna märkliga tid då all ”normal” kulturverksamhet har tynat bort känns det viktigt att försöka tänka i nya banor. Under vintern kommer butiken på vår hemsida att omarbetas så att fler böcker av olika författare erbjuds. Det sammanhållande temat är ”gränsöverskridande” och det begreppet kan självfallet tolkas på många olika sätt.
Allt eftersom böckerna läggs ut på butiken kommer jag att publicera en liten presentation av författaren och boken här på nyhetssidan. Redan före jul hoppas jag kunna presentera de första nya titlarna.

Håll ut – håll avstånd hälsar Ingegerd

Lördagar i augusti har Ingegerd öppet mellan 10 och 13 i sin skrivarlya på Krossekärr 17, granne med Tunnbrödsbageriet.

Välkommen!


När pensionen närmar sig återvänder Frida till sitt barndomshem.. Allt är sig likt men samtidigt är det mesta förändrat. Alla känner Frida men hon känner knappt igen någon.
En berättelse om att höra till men samtidigt inte passa in.

Läs Ingegerd Johanssons två romaner Kräftgång och Årsringar. Känn igen dig i berättelserna som utspelar sig i nutid i ett fiktivt samhälle med drag av såväl Grebbestad som Fjällbacka och övriga kustsamhällen i norra Bohuslän.

”Har du hört den förskräckliga händelsen, det är sant för det hände just nu, närsom kungen av Nordliga Amerika blev skjuten, ja skjuten mitt itu”.

Jag sitter här vid min dator och funderar över sakernas tillstånd, på att allt man planerat och hade tänkt uteblir, livet står på vänt och plötsligt dyker det gamla skillingtrycket upp i huvudet på mig. Dåtidens motsvarighet till dagens nyheter på nätet… med en litet uns av sanning men desto mer av överdrifter och felaktigheter!

Det finns alltid något värre som hänt än det värsta man kunde föreställa sig!

Att tvingas att ha tråkigt är ibland bra för kreativiteten. Häromdagen plockade jag fram klarinetten för första gången på minst tio år. Men insåg snart att det inte var särskilt roligt att spela…. om den ändå hade varit en saxofon, helst en tenorsax, då kanske det hade varit kul!? Nåja, får nöja mig med att spela lite ukelele då och då. Det låter ju i alla fall skapligt även om det var längesen jag tränade seriöst. Tisdagarnas ukelelekurs är förstås också inställd eftersom nästan alla i gruppen är i riskzon.

Den här bisarra situationen tydliggör vad som är värdefullt här i livet.

Om jag inte hade varit i karantän hade jag inte upptäckt att hackspetten besöker vårt fågelbord. Inte heller hade jag kunnat följa ekorrarnas skutt mellan träd och buskar. Den här morgonen har jag stått halvt inne i syrénhäcken och luktat på de nyutslagna blommorna medan jag granskat bisamhällena i backen mot norr. För några dagar sedan var vi oroliga för att de skulle svälta, eftersom maj blev så kall och blåsig. Nu surrar dom som aldrig förr!