Ringar på vattnet

2 recensioner av Ringar på vattnet

1. Björn Sandmark, Göteborgsposten – 20 mars, 2003

   Bohuslänskt vardagsliv
   Ingegerd Johansson har en aktningsvärd detaljkännedom om bohuslänskt vardagsliv på 1940-talet.
   Ingegerd Johansson håller på att bygga upp ett litet bohuslänskt mikroversum. Den förra boken om den unga Hilma, följs nu upp med Ringar på vattnet. Hilmas liv i skuggan av Andra världskriget ringlar vidare i en ständig kamp mot Naturen, i form av menstruationer, havandeskap, slaganfall och psykiska besvär och i kamp mot Kulturen, som tar sig uttryck i lokala sedvänjor, prästbud och sociala spelregler, vilka i och för sig mjuknar i takt med moderniseringen även av människornas sinnen.
   Johansson har här en alldeles egen röst i allt detta. Tids- och rumstroheten, med en aktningsvärd detaljkännedom om fyrtiotalets vardagsliv, skapar små glasklara interiörer av en värld som långsamt håller på att helt glida ifrån oss. Vad som är ännu mera anmärkningsvärt är den djupa förtrogenheten med det man skulle kunna kalla det bohuslänska kynnet, då inte bara vad avser hur folk är mot varandra, utan en mental inställning som ontologiskt dränks i ljus, horisonter, bergsknallar och kulingvarning. Möjligen skulle man kunna invända att vissa av bilderna blir en aning för uttänkta och omständliga.
   Berättarrösten måste utveckla ett språk som lyfter sig ovanför hennes huvudpersoners grovhuggna vardagsklyschor. När det har skett kommer Ingegerd Johansson att ta en plats bland de större bohuslänska berättarna.

2. Inger Wassenius, BTJ – 17 juli, 2003

   Ringar på vattnet
   För några år sedan utkom Ingegerd Johanssons debutroman Hilma (1999), en berättelse om en ung kvinnas liv i Bohuslän vid tiden för andra världskriget. Ringar på vattnet är en fortsättning på denna roman. Det har gått ett år sedan svägerskan Gunhilds död och Hilma får besök av hennes rumskamrat på folkhögskolan. Emma har tagit med sig Gunhilds dagbok och nu får både Hilma och läsaren veta lite mer om bakgrunden till Gunhilds död. Ingegerd Johansson känner väl till livet i Bohuslän och hon fångar på ett utmärkt sätt stämningar och miljö i det lilla fiskarsamhället. Det är en opretentiös berättelse om hur livet i skuggan av ett förödande krig kunde gestalta sig för vanliga enkla människor, och för läsaren är det roligt att på nytt möta personerna i den förra boken.